Senaste inläggen

Av lailapersdotter - 19 december 2011 15:20

Här kan den som vill hämta inspiration till teckningar o.dyl

Katter


     


Insekter


   

Sniglar lite olika

   

Godis

   

Månen

   


 

ANNONS
Av lailapersdotter - 19 december 2011 11:29

Frusen i vinden.

Kall nos.

Kalla fötter.

Hungern ropar efter mat

Kroppen längtar efter värme och kärlek.

Frusna tassar har mist sin känsla för att gå

stannar kvar i snön,

Domnar bort.

Ingen lyssnar.

Ingen ser.


© LJ 


ANNONS
Av lailapersdotter - 16 november 2011 15:11

                   





Av lailapersdotter - 16 november 2011 14:46

Varför gillar de t.ex att sova i påsar, lådor etc. ?

En av våra katter Smulan hade kattungar vid namn Tiger och Tusselina.

De hade varit  otroligt busiga och jobbiga för sin mamma, så just då var hon  ganska trött på dem.  


Kattungarna hittade en kasse som låg på golvet. Och kröp in i den båda två..och slogs om utrymmet i den.      




Vad gjorde deras kloka (smått elaka) moder? Jo, hon lade sig på  kassens öppning. Och hur vilt ungarna än protesterade   därinne,   så låg mamma katt lugnt kvar. Man kunde nästan se hur hon log triumferande.     

Lugn och ro för en stund. Just vad hon behövde.  

Av lailapersdotter - 16 november 2011 13:09

 



       

Tiger är min dotter Jessicas katt.

Förut bodde han hos mig, men sedan var jag tvungen att flytta och då kunde jag inte ta med mig Tiger..jag ville så gärna ha honom med, men det gick inte.

Men Jessica tog honom hem till sig och sin man och där bodde det två andra katter..Vincent och Yuffie.

Först bråkade katterna om Ja- vad nu katter bråkar om. 




Men det hela slutade lyckligt, och katterna trivs nu bra tillsammans, speciellt Tiger och Yuffie, de är som ett förälskat par. Så söta och de är nästan alltid tillsammans    



Tiger har det så bra som någon katt kan ha..

han behöver inte ens gå ut och kissa fastän han har en stor skog att göra det i.

Det finns kattoa inomhus    


Det enda han behöver göra är att äta, sova och lata sig. Och ta en promenad i skogen då han känner för det. ( om nu inte hans matte anser att han behöver lite motion)  


Att sitta i fönstret och kika på småfåglar och ekorrar är också en trevlig hobby

  





Av lailapersdotter - 8 november 2011 09:57

Spröda toner- som av glas

 virvlar omkring


Fastän tyst med blygsam

försiktighet känns luften tät   av

ljuvhet och frid


För den som lyssnar fylls

hjärtats innersta vrå

av kärleksfullt lugn


Vinden har ännu inte vaknat

Solen lyser bakom molnen på sin

vandring i gryningen

Rödhaken säger godmorgon till världen

LJ

 


Vem?

Vem är jag ?

Blott vinden som smeker ditt hår.

Vad är jag?

Den luft som du andas

Hur är jag ?

Varm och kärleksfull

Vem är du?

Jag  är kärleken som finns inom dig.

Du kanske har glömt bort mig. Men jag finns där.

Nära och alltid. 

©  LJ 


Våren

Blå himmel klar som kristall.

Grön mossa på de ännu nakna trädens grenar

Skatan bygger sitt bo

hämtar grenar som passar perfekt 

vet hur man bygger starkt och tryggt till de små som ska bo därinne

hur stå emot stormar och regn

Solen flödar med sitt guld över husen, ängarna och träden

Väcker livet till liv

och vårens alla fåglar sjunger och trivs i de ljusa varma dagarna.

LJ

Av lailapersdotter - 7 november 2011 20:58

Du kom till oss en sensommardag.

Mina söner var ute på gårdsplanen och såg en lite tovig miniboll komma springandes under den stora björken just invid grusvägen.

Du var så liten

Så söt.

Men framförallt var du tuff- du bet din blivande husse i handen. Men det gjorde inget. 

Då kom sonen in till mig i huset och sa att de hade hittat en kattunge.

Jag sa att vi skulle inte ha fler katter.

Men ska vi bara släppa ut den igen? 

Då var jag ju åtminstone tvungen att gå och kolla hur det var - om någon ägde dig

Det var ingen som ägde dig, för du hade såriga trampdynor och du var full av loppor.

Du fick komma in i huset.

På morgonen efter, så möttes vi av dig på nedervången.

Så liten, inte större än att du rymdes i sonens hand..

Vi beslöt oss för att behålla dig.

Och sönerna som hittat dig, fick huvudansvaret.

Det blev den äldre sonen som fick uppdraget att bada dig.

Men vi väntade tills du hade vuxit till dig lite mer.

Men sedan kunde vi inte skjuta upp badet längre, för lopporna var inte snälla mot dig..eller oss 


Allt vi gjorde ville du göra.

Fast du var ju katt.

Speciellt då din husse skulle byta på sitt akvrium skulle du vara med.( och man kunde ju kanske råka få en mumsbit av någon fisk   om man var riktigt snäll. )


Spindeln i sitt terrarium tyckte du om att reta.

Mössen därute och fåglarna var aldrig trygga då du var ute.

Men du hade en liten egenhet, du skulle sutta på allt och alla  ..troligen därför att du hade kommit ifrån din mamma så tidigt som du gjorde.


Bubbelplast var din stora passion. Jag hade en stor bit, stor som ett lakan, som vi la ut på golvet. Och DET var din lycka!!! Du kunde busa med det tills du var helt slut.

Anfall, hopp och åka kana..prassel, prassel var underbart i dina öron.

Ibland kunde man nästan tro att du var liite galen   

Du var snäll, go och kelen. Trogen och klok. Och lite knasig ibland..men bara lite

Men en dag ville du gå ut.

Jag släppte ut dig och jag såg dig stå där på trappen och spana runtomkring, som om du valde ut vilken väg du skulle ta.

Vi väntade, dag och natt...

Men du kom aldrig tillbaka.

Vi letade överallt.

Jag hörde dig jama,men det var inbillning, för det fanns ingen liten katt därute på trappen då jag öppnade.

Ingen Akilles kom och vi såg dig aldrig mera.


Din matte som saknar dig ännu.

                             






 

Av lailapersdotter - 1 maj 2011 19:54

Moder

frågade jag

säg för oss aldrig denna väg ända ner till stranden ?

Jag vill gå till stranden ned till ett skepp

och följa med

till de blå landen


Helt sakta svarade min mor;

" var stilla, barn, snart blir du stor

Då får du gå till stranden och segla

Så din moder tror

bort till de landen

Var tålig blott och stilla ditt blod

så kommer väl på denna flod

en gång ditt eget vita skepp

Din levnads ljusa lyckoskepp

och för dig ut i världen


Håll rodret då med säkert grepp

så går dig väl på färden!


Först kommer du till staden

där de lysa-

torn och tinne

Du vet ej, barn, hur mörk den är,

När man ska bo därinne


Där ska du likväl bo en tid

Du vet ej själv hur lång , hur kort


Där skall du kämpa mången strid

Tills lyckoskeppet för dig bort

I tornet ringer klockans kläpp

Det lägger ut, ditt vita skepp

Det lägger ut och för dig långt

från stranden bort

där skumt och trångt

ditt öde dig begravt

Det för dig ut på havet


Men bortom havet är väl och en strand

Där ligger drömmens blå land

och där,  där ska du alltid bo

Så är din moders tro.


Ur "den allvarsamma leken"

H. Söderberg

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se