Direktlänk till inlägg 7 november 2011

Till minne av Akilles

Av lailapersdotter - 7 november 2011 20:58

Du kom till oss en sensommardag.

Mina söner var ute på gårdsplanen och såg en lite tovig miniboll komma springandes under den stora björken just invid grusvägen.

Du var så liten

Så söt.

Men framförallt var du tuff- du bet din blivande husse i handen. Men det gjorde inget. 

Då kom sonen in till mig i huset och sa att de hade hittat en kattunge.

Jag sa att vi skulle inte ha fler katter.

Men ska vi bara släppa ut den igen? 

Då var jag ju åtminstone tvungen att gå och kolla hur det var - om någon ägde dig

Det var ingen som ägde dig, för du hade såriga trampdynor och du var full av loppor.

Du fick komma in i huset.

På morgonen efter, så möttes vi av dig på nedervången.

Så liten, inte större än att du rymdes i sonens hand..

Vi beslöt oss för att behålla dig.

Och sönerna som hittat dig, fick huvudansvaret.

Det blev den äldre sonen som fick uppdraget att bada dig.

Men vi väntade tills du hade vuxit till dig lite mer.

Men sedan kunde vi inte skjuta upp badet längre, för lopporna var inte snälla mot dig..eller oss 


Allt vi gjorde ville du göra.

Fast du var ju katt.

Speciellt då din husse skulle byta på sitt akvrium skulle du vara med.( och man kunde ju kanske råka få en mumsbit av någon fisk   om man var riktigt snäll. )


Spindeln i sitt terrarium tyckte du om att reta.

Mössen därute och fåglarna var aldrig trygga då du var ute.

Men du hade en liten egenhet, du skulle sutta på allt och alla  ..troligen därför att du hade kommit ifrån din mamma så tidigt som du gjorde.


Bubbelplast var din stora passion. Jag hade en stor bit, stor som ett lakan, som vi la ut på golvet. Och DET var din lycka!!! Du kunde busa med det tills du var helt slut.

Anfall, hopp och åka kana..prassel, prassel var underbart i dina öron.

Ibland kunde man nästan tro att du var liite galen   

Du var snäll, go och kelen. Trogen och klok. Och lite knasig ibland..men bara lite

Men en dag ville du gå ut.

Jag släppte ut dig och jag såg dig stå där på trappen och spana runtomkring, som om du valde ut vilken väg du skulle ta.

Vi väntade, dag och natt...

Men du kom aldrig tillbaka.

Vi letade överallt.

Jag hörde dig jama,men det var inbillning, för det fanns ingen liten katt därute på trappen då jag öppnade.

Ingen Akilles kom och vi såg dig aldrig mera.


Din matte som saknar dig ännu.

                             






 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av lailapersdotter - 15 augusti 2013 14:03


                   

Av lailapersdotter - 15 augusti 2013 13:42


                                      Om du är intresserad av att köpa en tavla eller en bild, så hör gärna av dig . Mvh Laila ...

Av lailapersdotter - 21 maj 2013 12:18


  Denna bilden håller jag på med just nu. Det ska bli en bild av Benjamin, mitt yngsta barnbarn. ...

Av lailapersdotter - 21 maj 2013 12:13


                                                          ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se